» » » Svenska folk-sagor och äfventyr. Första delen (häfte 1 och häfte 2)

Svenska folk-sagor och äfventyr. Första delen (häfte 1 och häfte 2)

Svenska folk-sagor och äfventyr. Första delen (häfte 1 och häfte 2)
Title: Svenska folk-sagor och äfventyr. Första delen (häfte 1 och häfte 2)
Release Date: 2018-06-19
Type book: Text
Copyright Status: Public domain in the USA.
Date added: 27 March 2019
Count views: 96
Read book
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ... 86

SVENSKA FOLK-SAGOR OCH ÄFVENTYR.


SVENSKA
FOLK-SAGOR OCH ÄFVENTYR.

EFTER MUNTLIG ÖFVERLEMNING
SAMLADE OCH UTGIFNA

AF
GUNNAR OLOF HYLTÉN-CAVALLIUS
OCH
GEORGE STEPHENS.

FÖRSTA DELEN.

STOCKHOLM,
PÅ A. BOHLINS FÖRLAG.

STOCKHOLM,
TRYCKT HOS L. J. HJERTA, 1844.


BRÖDERNA
JAKOB och WILHELM GRIMM,
TYSKLANDS SAGO-FÖRTÄLJARE,
EGNAS
DESSA URÅLDRIGA FOLK-BERÄTTELSER
IFRÅN
DET GAMLA SAGO-LANDET.


FÖRORD.

Närvarande samling är i sin art den första, som i fäderneslandetblifvit utgifven. Ämnets nyhet och vigt kunde såledespåkalla ett företal, som för läsaren borde öppna en utsigtöfver Sago-litteraturens serskildta förhållanden. Men vi hafvaansett lämpligare att uppskjuta en sådan undersökning till arbetetssista del. Intill dess må saken tala för sig sjelf, så godt denförmår. Här torde göra tillfyllest, att med några ord angifvaden synpunkt, hvarifrån vi sjelfve uppfattat och behandlat vårtämne.

Det har icke varit eller kunnat vara vårt syfte, att här lemnaendast en samling af roande förtäljningar; vi hafva gjort till våruppgift, att åt fäderneslandet rädda återstoder af den rika poesi,som under årtusenden lefvat hos vår folk-stam, som följt den slägteifrån slägte, och i skiftande bilder afspeglar hela dess fordnaverlds-åskådning. Nämnda öfverlemningar äro på väg att döut eller förderfvas under inflytande af en ny tid och nya förhållanden,och endast i landets aflägsnare bygder lyssnar manännu till dessa förklingande ljud, hvilka en gång voro hela folketsegendom och den första näringen för våra fäders bildning.

Oafsedt den rika poetiska åder, som löper fram på djupet afalla våra urgamla traditioner, och hvilken äfven åt folk-sagornaskänker ett stort och allmänt värde, äro de sednare också af vigtför häfden. Mycket är utur dem att hemta för den som vill studeraSvenska historien i dess innersta grund, som vill lära kännafolkets anda och skaplynne, och följa hela gången af dess inreutveckling. Folk-sagan tillåter oss mången blick in i längst hänsvunnatider, den ger en trogen och lefvande bild af våra förfädersseder och lefnadssätt, och sprider öfver forntiden ett ljus,hvilket icke alltid står att vinna ifrån skriftliga urkunder.

I följd af dessa åsigter hafva vi sökt att erhålla hvarje sagaså ursprunglig och äkta som möjligt. Vi hafva för detta ändamålgjort vidlyftiga vandringar och resor genom fäderneslandets olikalandskap, och upptecknat ett ganska stort antal sago-öfverlemningarifrån folkets läppar. Hvad sålunda blifvit samladt hafva vi ordnatoch återgifvit, utan vilkorliga tillägg eller ändringar. Det enda somtillhör oss, är förtäljningens yttre form, hvilken, såsom beroendeaf hvarje den berättande personens olika ålder och bildningsgrad,gemenligen påkallat någon omarbetning, för att återföras till denenkelhet, som tillhör sagans lynne, och som ännu igenfinnes hosen och annan sago-berätterska ifrån den gamla goda tiden.

Ehuru vårt arbete således är bestämdt mera för forskarenän för den större allmänheten, våga vi likväl hoppas att detsammaäfven hos denna skall vinna bifall, såsom en underhållandeläsning, Svensk till anda och innehåll, och lämplig atthos våra landsmän höja den fosterländska känslan, samt återlifvade oftast herrliga och storartade åsigter, som ifrån uråldrigatider rört sig på djupet af vår inhemska odling.

Stockholm, November 1844.

Utgifvarne.


INNEHÅLL.

1. Vall-Pojken och Jätten: — (ss. 1-11).
A. Pojken, som åt kapp med Jätten. ss. 2-6.
Anmärkningar. » 7-8.
B. Pojken, som släppte Jätte-Barnet i Brunnen. » 8-11.
2. Käringen, som vardt stekt i ugnen: — (ss. 11-18).
A. Jätte-Stugan, hvars tak bestod af bara korfvar. » 12-16.
B. Stugan, hvars tak bestod af bara ostar. » 16-18.
Anmärkningar. s. 18.
3. Pojken, som stal Jättens Dyr-gripar: — (ss. 19-44).
A. Svärdet, Guld-Hönorna, Guld-Lyktan och Guld-Harpan. ss. 19-25.
Anmärkningar. » 25-28.
B. Guld-Lyktan, Guld-Bocken och Guld-Pelsen. » 28-36.
Anmärkning. s. 36.
C. Guld-Hästen, Mån-Lyktan och Jungfrun i Troll-Buren. ss. 37-44.
4. Half-Trollet, eller De Tre Svärden. » 45-57.
Anmärkning. s. 57.
5. De begge Foster-Bröderna: — (57-95).
A. Silfver-hvit och Lill-vacker. » 58-69.
Anmärkning. » 69-70.
B. Vattu-man och Vattu-sin. » 70-89.
Anmärkningar. » 89-95.
6. Vallare-mannen. » 96-107.
7. Prinsessan, som gick upp ur Hafvet: — (107-138).
A. Den fagra Vall-pigan. » 108-113.
B. Lilla Rosa och Långa Leda. ss. 113-123.
C. Jungfru Svan-hvita och Jungfru Räf-rumpa. » 123-129.
Anmärkningar. » 129-138.
8. Det sköna Slottet östan om Solen och nordan om Jorden. » 139-150.
9. Ungdoms-Landet. » 151-164.
Anmärkningar. » 164-168.
10. Flickan, som kunde spinna Guld utaf Ler och Lång-Halm. » 169-172.
11. De Tre Stor-Gummorna. » 172-178.
Anmärkning. » 178-179.
12. Slottet, som stod på Guld-Stolpar. » 179-188.
Anmärkningar. » 188-194.
13. De Tre Hundarne. » 195-208.
Anmärkningar. » 208-213.
14. Hafs-Frun: — (213-250).
A. Konunga-Sonen och Messeria. » 214-227.
B. Konunga-Sonen och Prinsessan Singorra. » 227-244.
Anmärkningar. » 244-250.
15. Den Förtrollade Grodan. » 251-263.
16. Prinsessan i Jord-kulan. » 264-273.
Anmärkningar. » 273-277.

☞ En fullständig innehålls-förteckning öfver 1:sta delen kommer attmeddelas vid slutet af nästa häfte.


[1]

1.
Wall-Pojken och Jätten.

Denna urgamla Saga är vida kringspridd, så väl inom som utomSkandinavien. Den förekommer med större eller mindre skiljaktigheterhos följande folkslag:

1. Hos Lapparne. — Se Læstadius, Fortsättning afJournalen öfver Missions-Resor i Lappmarken, 1828-1832,Stockholm 1833, ss. 464-5. — Jfr. anf. bok, ss. 460-464,samt Nilsson, Skandinaviska Nordens Ur-Invånare, Stockh.1843, kap. 4, § 4, s. 31.

2. Hos Norrmännen. — Se Asbjörnsen och Jörgen Moe,Norske Folkeeventyr, Christiania 1843, Deel I, N:o 6, ss. 40-43,»Askepot, som kapaad med Troldet».

3. Hos Engelsmännen. — En del af Sagan återfinnesi den gamla folkberättelsen »Jack the Giant-Killer», meddelad afTabart, ibland Fairy Tales, London 1818, samt i flera andraEngelska samlingar.

4. Hos Tyskarne. — A. Se Büsching, WöchentlicheNachrichten für Freunde der Geschichte, Kunst undGelehrtheit des Mittelalters, Bd. IV, Breslau 1819, ss. 124-127,»Der Schneider und der Riese (Unterostr. Mährchen)». — Sammauppteckning finnes äfven anförd hos Bröderna Grimm, Kinder-und Haus-Märchen, Th. II, N:o 183, ss. 436-438. — B.Åtskilliga drag utur denna Saga hafva influtit i Berättelsen »Dastapfere Schneiderlein», hos Grimm, Kinder- und Haus-Märchen»,Th. I, N:o 20, ss. 126-137, [öfvers. på Svenska i H.Reuterdahls Julläsning för Barn, Lund 1838, ss. 66-75].Jfr. anf. Tyska samling, Th. III, ss. 30-36. Härvid torde likvälböra anmärkas, att denna, såsom åtskilliga andra hos Grimm upptagnaförtäljningar, otvifvelaktigt uppkommit genom sammanbindning ochförvexling af flera till art och skaplynne fullkomligt skiljda sagostoffer.[2]Sålunda är den Tyska berättelsens första del en äkta Jätte-Saga,och har närmaste likhet med de Nordiska öfverlemningar,hvilka här nedanföre meddelas; men dess sednare afdelning är ickeannat än ett vanligt Folk-äfventyr, som äfven af oss skall framdelesblifva anfördt, under benämning: »Skräddaren, som slog sju i ensmäll». — Bröderna Grimm erkänna äfven (Th. III, s. 30), att dehaft tillgång till tvenne uppteckningar ifrån Hessen, i hvilka Jätte-saganframträder såsom ett sjelfständigt helt. — C. Se Kuhn, MärkischeSagen und Märchen, Berlin 1843, ss. 289-294.

5. Hos Servierna. — Se Büsching, Wöchentliche Nachrichten&c., Bd. IV, s. 104, i anmärkningarne till Sagan »DerBartlose und der Knabe».

6. Hos Perserne.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ... 86
Comments (0)
reload, if the code cannot be seen
Free online library ideabooks.net